3 månader av enorm stor saknad

Jaha då sitter jag här igen nu har det gått 3 månader sen Smulan somnade in =( Jag fattar inte att tiden går så fort. En del säger att, ja men du kommer snart att komma över det här med Smulan. Men neej jag kommer aldrig göra det, hon va min, min enda bebis va hon. Än idag 3 månader senare ligger jag varje kväll och morgon och bara gråter och gråter efter min älskade Smulan. Jag vill bara få henne tillbaka. Sorgen kommer att ta lång tid och det måste JAG själv få låta det göra. Jag måste få sörja klart i min egna takt. Sörja klart?????? Jag kommer aldrig sörja klart min älskade ögonsten. Får ett slag i magen som säger åt mig att vänta eller något annat, det slaget mot magen betyder mycket men kan inte riktigt sätta ord på vad. Detta är min egna blogg så jag bestämmer själv vad jag skriver här...om jag vill skriva mycket om min älskade Smulan eller min älskade vän så måste jag få göra det. Jag vet själv vad som är bäst för mig att kunna försöka gå vidare. Ha det bra alla vänner ta vara på varandra. Smulan jag saknar dig denna dag tänder jag mycket ljus för att visa hur mycket jag älskar och saknar dig.