måndag 23 mars 2009

3 månader av enorm stor saknad

Jaha då sitter jag här igen nu har det gått 3 månader sen Smulan somnade in =( Jag fattar inte att tiden går så fort. En del säger att, ja men du kommer snart att komma över det här med Smulan. Men neej jag kommer aldrig göra det, hon va min, min enda bebis va hon. Än idag 3 månader senare ligger jag varje kväll och morgon och bara gråter och gråter efter min älskade Smulan. Jag vill bara få henne tillbaka. Sorgen kommer att ta lång tid och det måste JAG själv få låta det göra. Jag måste få sörja klart i min egna takt. Sörja klart?????? Jag kommer aldrig sörja klart min älskade ögonsten. Får ett slag i magen som säger åt mig att vänta eller något annat, det slaget mot magen betyder mycket men kan inte riktigt sätta ord på vad. Detta är min egna blogg så jag bestämmer själv vad jag skriver här...om jag vill skriva mycket om min älskade Smulan eller min älskade vän så måste jag få göra det. Jag vet själv vad som är bäst för mig att kunna försöka gå vidare. Ha det bra alla vänner ta vara på varandra. Smulan jag saknar dig denna dag tänder jag mycket ljus för att visa hur mycket jag älskar och saknar dig.

onsdag 11 mars 2009

Det kan inte vara sant. Vila i frid lilla gumman.

Fick här om dagen veta att en tjej i klass 7 inte längre finns =( Jag känner inte tjejen, vet inte vem hon va. men jag kan bara känna medlidandet med alla hennes klass kamrater och föräldrar. Tjejen hann inte ens fylla 14 år =( Det är bara såååååå himla orättvist. Ställer mig frågan igen, Varför varför skulle detta hända? vad har orsakat det hela??? Har inga ord. Helt tom. Vila i frid Lisa. kramar kramar Tankar går till hennes kompisar, familj med mera. Jag känner en av hennes kompisar nämligen.

torsdag 5 mars 2009

Kommer jag någonsin komma över att detta som hänt har hänt??


Just nu känns det som om jag inte kommer göra det. Det känns så overkligt hela tiden, hela situationen helt enkelt. Var du sjuk under hela ditt liv? Det är något jag inte vet, och kommer aldrig tyvärr att få svar på heller. Hur mådde du egentligen? Svårt att säga, du va en katt och det är svårt som veterinär att veta alla gånger vad det är för fel på patienten. Tyvärr så kan inte djur prata och säga vart dom har ont även om man önskar att dom kunde det. Då måste istället veterinären vara den som säger: "Jag tror att det är detta felet som din katt har" Men en veterinär kan inte heller hundra procent säga vad det är för fel, en veterinär kan inte allt. Om jag inte hade varit "så dum" och åkt med dig till veterinären så hade jag haft dig hos mig nu, min älskade Smulan. Ville ALDRIG förlora dig. Gråter och gråter Älskar dig sååå mycket. Du finns jämt i mitt hjärta, mina tankar, jaa överallt. Vart jag än befinner mig, kommer aldrig att släppa taget om dig. Mitt hjärta gör så ont. Unbreak My Heart. *tårarna rinner* Jag vet att du sitter och vakar över mig mitt hjärtegull.

tisdag 3 mars 2009

Det gör verkligen så himmla ont

Nu har vi gått in i mars månad, det gör så ont i mig att veta nu att min älskade vän Josefine inte kommer se världen något mera =( bara gråter och gråter...vaknade imorse av att jag bara grät och grät efter längtan och saknaden. Det går inte att förstå, jag ser bara mörker och mörker. Josefine ville att jag skulle vara glad hon tyckte inte om att jag inte mådde bra. Fy vad hemskt att tiden bara går och går, man hinner inte med. Hur jag än vill spola tillbaka tiden så går det inte. Ska jag behöva stanna upp för att ens tänka tanken?? Lever i ett moln full av massa sorg och annat. Du va en så underbar, fin glad och trevlig tjej min älskade vän. När jag tittar på kort på dig blir jag sååå himla ledsen, förstörd och får panik. Det som en gång fanns, de som var något mellan oss de finns inte längre, eller det kanske de gör men inte på samma sätt. Det är så overkligt alltihopa min hjärna hänger inte med, den går på spar låga har gjort det i många månader. Varför varför skulle detta hända just dig min Älsakde vän????? Kommer jag någonsin få svar? Kommer jag få gå ovetande resten av livet? Det är för mig en gåta. Tårarna rinner ner för mina kinder hela tiden, även om det inte syns så finns dom där. Mina ögonstenar Jossan och Smulan älskar er och saknar er så mycket.

tisdag 24 februari 2009

När man börjar rota i saker...

Idag så ringde det en tjej från Piteå på min annons på blocket angående katt maten. Hon frågade är den kvar? Jag svarade jaa det är den. Okej sa tjejen i luren då vill jag gärna ha kattmaten, då tänkte jag åhh hjälp en som äntligen vill ha min kattmat, men vänta är jag redo att göra mig av med det än slog det mig?? Hmm joo det är det. Nu har jag plockat fram all mat och packat in det lite för att sen fortsätta packa i all kattmat, men det blev ett avbrott. jag klarade inte av att göra mer. Sen fick jag syn på Smulans bur och koppel då brast allt för mig genast. Jag förstår inte att det ska vara så jobbigt att förlora ett djur..men visst ett djur blir som en familjemedlem. Det känns otroligt jobbigt när jag väl kommer till ro på kvällarna. Det kommer ta tid och det får det göra det är bara så. Jag struntar i vad folk tycker och tänker, det är JAG som har förlorat min älskade Smulan, det är jag som har levt med henne i 2 år ingen annan. Känns jobbigt som bara den. Jag kommer aldrig att släppa taget om dig Smulan. På torsdag den 26 feb åker jag till Borås för att träffa min underbara vän Karin. Kommer hem igen på söndag kväll. Ha det gott alla. Du finns alltid imitt hjärta och mina ögon Smulan.

måndag 23 februari 2009

2 månader har nu gått

Nu har det gått hela 2 hemska fruktansvärda månader sen du lämnade din matte ensam Smulan. Vill inte förstå att det är sant. Vill bara få dig tillbaka i livet. Idag kommer det gå mycket tid åt till att tända ljus för dig Smulan, du va helt underbar. Älskar dig så mycket. Det känns som om det var igår. =( Tårarna bara faller ner för mina kinder.

Kramar och pussar till dig min Smulan

onsdag 18 februari 2009

Nerverna utanpå kroppen!!!

Jaa det kan man minst säga att jag har. Imorgon torsdag den 19 feb är jag hos tandläkaren vid den här tiden =( ska nämligen in för operation. Ska ta bort en tand som inte är bra. =( och jag med min tandläkarskräck så blir det inte bättre precis. Har alltid varit rädd för tandläkaren och tandhyginister och allt sånt. Det låter så läskigt när man hör inne i från nåt rum att de borras eller nåt. Suck suck vet inte hur jag ska klara det. Får försöka tänka på nåt kul, men kommer inte bli lätt. ha det bra alla